fredag, juni 13, 2014

Lärare anmäls av sin egen rektor???

Igår la någon upp en länk på fb till en artikel som handlar om en lärare i Malmö, på St Petri skolan, som har gett 51 F av 177 betyg. Detta tyckte hans chef var orimligt och väljer då att tvinga läraren kolla igenom samtliga betyg, och då anmäla honom för oskicklig yrkesutövning till skolinspektionen. Om denna lärare "fälls" för detta kan han då förlora sin legitimation.


Tryck här för att själv läsa artikeln


Låt oss ta detta steg för steg.


1. Varje kurs har kanske 5-9 kunskapskrav, eleverna ska testas mot varenda en av dem. Antingen fortlöpande, genom prov, inlämning eller annan typ av examination. Hur detta sker är upp till varje lärare.


2. För att uppnå ett E MÅSTE eleven ha visat upp kunskap för SAMTLIGA kunskapskrav på E nivå. För att uppnå ett C MÅSTE eleven ha visat upp kunskap för SAMTLIGA kunskapskrav på C nivå och samma då på A. För att få betygen D och B måste du ha uppnått majoriteten av A eller C.


alltså; Elev X har fått ett E på prov 1 och 2. Klarat A på inlämning 3. Visat upp kunskap för C på redovisning nummer 4. Sedan fått ett E på prov 5. Detta blir alltså ett D.


E+E+A+C+E = D
E+E+E+E+F = F


Sen finns det naturligtvis ett utrymme för tolkning, i spanska kan jag få underlag för att täcka flera kunskapskrav från många olika håll. Det beror helt på ämnets karaktär och uppbyggnad. Det beror på de centrala innehållen och så mycket mer. Det är naturligtvis inte svart eller vitt, men det är definitivt svartare än vad det var vitare nu än förut.


Så vad är min poäng?
Hur stor är sannolikheten att denna lärare kan ha gett 51 F av 177? Rätt så stor!
Är det den lärarens fel? Svårt att säga, det beror helt på hur han har lagt upp kursen, hur de centrala innehållen är utformade, hur kunskapskraven är utformade, hur examinationerna har varit utformade m.m.
Går det i teorin att ge så många F? JA!
Varför då? Jo, för detta betygsystem ger det utrymmet!


Om ni vill peka finger någonstans så heter han Jan Björklund och han jobbar på riksdagen. Tror han leder något departement också ...


Det jag undrar är vad konsekvensen blir om denna lärare skulle bli "fälld" av ansvarsnämnden. Blir detta något sorts prejudikat?


Jag behöver semester!!


5 dagar kvar



torsdag, juni 12, 2014

Summering

I måndags slutade ettorna och tvåorna skolan och i tisdags tog treorna studenten. På måndag är det terminens sista KF med medföljande båttur, kanske min sista men det får vi se ...

Betyder alltså att det är snart dags för semester. Dags för summering? Det har varit ett tumultartat läsår, den har innehållit allt mellan himmel och jord. Mycket positivt och tyvärr mycket negativt.

Har haft en stor personlig händelse i mitt liv under våren som vände upp och ner på det mesta, och jag försöker fortfarande finna rätsida på allt men det går framåt. Jag skrek efter omtanke från mitt sociala nätverk men i slutändan så vet jag inte riktigt vad mitt sociala nätverk hade kunnat göra, några ansträngde sig och några ansträngde sig mindre. Tyvärr leder det väl till en mental utrensning men sånt är livet. Min familj och jag har funnit en balans igen, det positiva med stora händelser är väl att de ibland kan leda till att familjer kommer närmare varandra och det är något jag är glad över. Vi är verkligen ett hopkok av galna människor, men de är mina galna människor och trots allt hade jag inte bytt ut dem för något i världen.

Politiken det här året har av naturliga skäl fokuserat mycket kring valen, det mesta sätts på sin spets under tider som dessa och på många sätt är det väldigt kul! Vi gjorde ett jätte bra val i EU-parlamentsvalet och en av mina äldsta Mp-vänner kom in i parlamentet. Han har kämpat i så många år; suttit i riksdagen, ps och diverse styrelser m.m. Bryssel har fått en väldigt fin människa till sig med mycket kunskap och en genuin vilja att förändra! Det ska bli väldigt intressant och se vad han kan göra under dessa 5 år!
Jag vet inte riktigt vad jag själv har lärt mig under detta läsår, har blivit lite klokare och känner själv att jag är på god väg att hitta en balans i denna galna värld som jag befinner mig i. Ska jag vara riktigt ärlig så har jag under väldigt många år hållit en mental distans till det mesta, bränt barn skyr verkligen elden! Men sakta men säkert minskar distansen, jag känner att jag vågar slappna av mer och vara mig själv till 50%. Det kommer ta längre tid innan distansen släpps helt och hållet men jag ska våga, för vågar man inte utsätta sig så kan man inte vinna något.
Jag är fortfarande inte riktigt övertygad om att den politiska sfären är rätt plats för mig, å ena sidan tror jag att det är rätt att ifrågasätta och reflektera över varför man gör något. Man får inte bli alldeles för bekväm, speciellt inte när det gäller ett område som politik. Men främst handlar det om att det är en tuff värld och jag är ingen blyg viol men jag är inte heller gjord av sten och lite sten bör man ha för att överleva. Jag är en ganska snäll kvinna som vill väl. Men jag får se ... jag är duktig på det, har goda intentioner, vet vad jag vill med Mp politik och har erfarenheten. Sen att jag ibland kan ifrågasätta om jag har förtroendet från andra - det är ett annat blogginlägg.

Kärlekslivet existerar fortfarande inte, har försökt lite men nä - detta läsår hände det inte igen. Det kommer väl? Just nu läser jag Helen Fielding senaste bok om Bridget Jones. Den handlar om Bridget som änka vid 50 års ålder. En otroligt bra bok! Jag skrattar och gråter om vartannat! Stor igenkänningsfaktor! En av hennes väninnor heter Talitha, hon är vännen som får Bridget att göra saker hon inte medger att hon vill göra men gör det för att Talitha trycker på. Har två sådana vänner i mitt liv just nu och även om de har varit den osynliga handen som använt min mobiltelefon i berusat tillstånd så är jag glad ändå! De får mig att våga och flytta på mina gränser. Har alltid beundrat människor som dem, som inte skäms, som gör som de vill och tar vad de vill ha. Önskar jag var mer som dem.

Nu låter jag kanske lite nere? Det är jag faktiskt inte - jag avslutar denna termin med en nyupptäckt styrka. Det är ganska häftigt att känna att man kan fortfarande lära känna sig själv trots att man redan förutsätts ha gjort det. På treornas student uppträdde jag med min kollega, vi sjöng live framför samtliga treor. Det är en sak som jag velat ha gjort under många år, och nu gjorde jag det. Är så stolt över mig själv!

Vill önska alla en trevlig sommar! Hoppas att den blir bra för samtliga!

torsdag, juni 05, 2014

Filmer man ska ha sett om man är 80-talist

Här kommer resultatet av en långvarig prokrastinering på jobbet ....


Listan kallas; Filmen man ska ha sett om man är 80-talist!


  • Den oändliga historien
  • Någon Falck film
  • Någon Beck film
  • Top Gun
  • Cocktail
  • Notting Hill
  • Någon Romeo & Julia film
  • Någon Robin Hood film
  • Dansa med vargar
  • Pretty Women
  • Dirty Dancing
  • Höstlegender
  • När lammen tysnar
  • Thelma & Louise
  • 12 edsvurna män
  • Titanic
  • Nyckeln till frihet
  • Scream
  • Clockwork Orange
  • The shining
  • Pulp Fiction
  • Schilnder´s list
  • De misstänka
  • Sagan om ringen
  • Någon Indiana Jones film
  • Någon James Bond film, helst med Sean Connery
  • Fanny & Alexander
  • Matrix
  • De 7 samurajerna
  • Leon
  • American History X
  • Taxi Driver
  • Borta med vinden
  • Hotel Rwanda
  • Rocky
  • Wall-E
  • Mandomsprovet
  • Dancing in the rain
  • Forrest Gump
  • Sound of Music
  • Can't buy me love
  • Chaplin med Robert Downey Jr
  • Döda poeters sällskap
  • Kramer vs Kramer
  • E.T
  • Blade Runner
  • Den fule, den gode, den onde
  • Gökboet
  • Terror på Elm Street
  • Hajen
  • Halloween
  • Motorsågsmassakern
  • Lost boys
  • Cry Baby
  • Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott
  • Stand by me
  • Djurkykogården
  • Det
  • Gremlings
  • Fredag den 13
  • Chuckie
  • Edward Scissorhands
  • Dolores Clairborne
  • Star Wars
  • Excorsisten
  • Scarface
  • Gudfadern
  • Filmen G
  • La dolce vita
  • Casablanca
  • Ben Hur
  • Lawrence of Arabien
Nu ska jag gå tillbaka till betygsättningen =)

måndag, maj 26, 2014

Argt inlägg - och lite glatt i början

Igår blev det klart.
 
  • I Sverige fick vi 15,3 % av rösterna
  • I Sthlm län fick vi 19,3 % av rösterna
  • I Sthlm stad fick vi 21,7 % av rösterna
  • I Östra Söderort fick vi 23,1 % av rösterna
  • I min hemstad,Ronneby, fick SD 15,8 % av rösterna
Psyket är en enda röra av känslor idag. Å ena sidan är jag så JÄVLA GLAD över Mp valresultat.
Vi har politiken, vi har människorna, vi har framtidsvisionen och grundvärderingarna.


Lyckan som vi alla delade igår på valvakan var oändlig ... tror vi blev alla lite kära i varandra =) Det var häftigt! En sån otrolig känsla! Allt hårt arbete som vi alla har lagt ner under fyra år, under fem år för Isabelle och Carl, allt slit, alla skrivelser ... ja allt ... det fick utdelning igår!


Det är också en tydlig signal!


Tyvärr blir man snabbt nedtagen på jorden när man ser hur det har gått för partier som SD i Europa och i Sverige ...


Jag tror att man måste förstå för att kunna diskutera.
Jag tror inte på att man kommer någon vart genom att sätta sig på höga hästar.


Men ärligt talat - nu börjar mitt tålamod också ta slut ... vad är grejen? Kan någon förklara detta för mig? Det finns dem som säger/tycker/skriver att dessa "jäkla" politiker måste vakna och inse ... jag bara undrar, inse vad?? Att det finns hög arbetslöshet i Sverige? Att många människor har fått det sämre? Att många människor utförsäkras?


Det finns nog INGEN politiker som inte ser att det har blivit värre i Sverige, det är "lösningarna" som skiljer sig och synen på individens eget ansvar över sin situation. Vad är det svenska folket behöver se för att de ska inse att det inte finns NÅGOT parti som inte ser problemen som finns????


De som röstar på SD för att politiker ska "vakna" - är ni ens medvetna om att ni spelar med Sveriges framtid to make a point! Då får ni också ta ansvar för konsekvenserna! Demokrati handlar lika mycket om rättigheter som skyldigheter. Alla handlingar får konsekvenser!


Har nog hört de flesta ursäkter;
som typ .... många "sympatiröstar", många är bittra m.m.


För det första - för att "sympatirösta" måste man i grund och botten sympatisera! 


Vi får INTE skapa ett samhälle där yttrandefriheten bara innefattar den ena parten!


Det är lika odemokratiskt att förbjuda manifestationerna mot som det är att förbjuda Jimmie Åkesson att få tala på Norrmalmstorg. Han får tala - jag får skrika. Finns INGET antidemokratiskt med det! Så länge jag inte vandaliserar eller bryter mot ordningslagen får jag stå där och klappa!


När vi stod där i lördags ställde sig en kille i solglasögon mot oss med skylten - Heja Jimmie - han stod bakom avspärrningen, bakom polisen. Han log. Även om jag i den sekunden inte tänkte speciellt snälla tankar så får han göra det -han skyddas av grundlagen. Det är hans rätt. Men det är också min rätt att stå där och skrika.


Det finns ingen "Quick fix" - Lady Demokrati är en eftertänksam dam som tar sin tid och vill tänka igenom allting innan hon kommer med sin slutdom. Jag vet det, du vet det, min mamma vet det, mina arbetskamrater vet det .. varför vet inte 345 417 personer det?? De söker lösningar som tar lång tid att bli en realitet! forsätter det så här kommer det ta ännu längre ...


en sak är säkert ... jag kommer inte längre försvara Blekinge inför någon ...









tisdag, maj 20, 2014

Tankar kring betygsättning ...


Jag har jobbat som lärare under många år, det har varit en lärorik resa. Jag har träffat alla möjliga typer av elever. Det är en utmaning att jobba med människor, för människor är fyllda med känslor och känslor styr – ofta. Även om man kanske inte ska låta känslorna styra alltför mycket så är det en lärdom som en tonåring håller på att lära sig men av förklarliga skäl inte riktigt har kommit dit.

  • Jag tror på att tonåringar måste få vara tonåringar.
  • Jag tror på att en strulpelle inte är en strulpelle utan en anledning.
  • Jag tror att i mitt klassrum bestämmer jag.
  • Jag tror på att det finns en liten procentdel av elever på en skola som av andra skäl inte klarar av skolan som den är och ska få hjälp för att i slutändan kunna komma tillbaka.
            (Den sistnämnda har varit svårast att lära sig och acceptera.)

Det som är svårast med majmånad är inte att rätta uppgifter, komplettera eller dra slutsatser. De delarna är jobbiga och tidskrävande. De leder till stress och argsinta lärare. De delarna orsakar onödiga diskussioner och sura blickar. Jag tycker främst synd om mina kollegor som samtidigt som all denna stress händer måste genomföra och rätta nationella prov i engelska, svenska och matematik. Men det är ett annat blogginlägg.

Den delen som är svårast är den då du tittar in i en tonårings blick och ser hur betyget tas som en bedömning över deras person. Hur pedagogisk du än är kommer du inte ifrån det. Om du har tur har du en tonåring framför dig med bra självkänsla, som har kapaciteten till att det rinner av den, men har du otur så har du en tonåring framför dig med låg självkänsla som söker någon att skuldbelägga för betyget den har fått. Vem är egentligen lättast att skuldbelägga när du inte har självinsikten nog att se ditt eget ansvar?

Jo, läraren.

Egentligen är det en av de mest normala försvarsmekanismerna som finns. Till och med Freud insåg det redan vid sekelskiftet, och egentligen är det inget unikt för en tonåring. Känner många vuxna som gör exakt samma sak. Skillnaden är väl att som vuxen ska man ha utvecklat kapaciteten att faktiskt se sina egna fel och brister. Det kan kanske tyckas att det är skolans roll att hjälpa eleverna mogna och se sina egna brister, och ja… det är det … men sådant tar tid och under tiden är det många ord som åker ut ur munnen i affekt!

Det som är svårast, tycker jag, det är att lära sig att ta det! Efter nio år gör det fortfarande ont när reaktionen kommer, man är ju faktiskt inte först och främst pedagog utan människa. Även om många tycker att man ska vara pedagog först och främst och det kanske jag lär mig någon dag.

Men den dagen är inte i år ….

 
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

onsdag, maj 07, 2014

Röstkortet har kommit!

Igår när jag kom hem låg den där på golvet i hallen - mitt röstkort. Leendet kom direkt på läpparna. Jag tog upp det från golvet, och tittade i det. Jag vet vart min röstlokal ligger, har röstat där 2 ggr förut. Men trots denna vetskap var jag tvungen att kolla en gång till. Jag tog en extra sekund och kollade på alla uppgifter. Sen vek jag ihop det och la det fint på bordet i min hall, där ska det stå tills vi (jag och röstkortet =) går och röstar på röstningsdagen.


Jag erkänner - jag är inte riktigt klok i huvudet! Trots att jag har röstat i sammanlagt 8 val så har jag idag samma känsla som då. Jag brukar inte förtidsrösta, just för att jag vill ha hela upplevelsen.


Gå dit, stå i kö, välja sina lappar, känna att man måste välja flera just för att ingen annan ska kunna se. Gå bakom skynket, lägga rätt lapp i rätt kuvert, fundera en sekund ifall man ska kryssa i någon, välja att inte göra det och sen ställa sig i nästa kö. I den kön möter man andra människors nyfikna blickar, funderingen över vad den andra har röstat på syns i blicken. Komma fram i kön, uppge sitt namn och visa upp sitt legg och röstkort. Ge bort sina kuvert, promenera ur lokalen, promenera hem. Sen förbereder man sig för valvakan. Gå till valvakan, dricka gott vin, snacka skit med annat folk man känner om allt man gjort hitintills och till viss del delta i en informell tävling om vem som gjort mest och vem som har störst anledning till att vara trött. Lyssna på valresultatet och till slut när slutresultatet komma skrika till av glädje först (som sist) för att sedan bli besviken när man sett resultatet från ett visst annat parti. Förhoppningsvis kommer den sista delen i den meningen inte hända denna gång. Gå hem, lite salongsberusad, sova ut dagen efter och känna att något stort har hänt.


Jag hoppas verkligen att svenska folket går och röstar den 25 maj. Svenska folket gjorde ett val 1994, vi gick med i EU. Sen dess har mer och mer makt hamnat där och det är svenska folkets förbaskade skyldighet att faktiskt respektera och ta ansvar för konsekvenserna av folkomröstningen. Det är inte bara politiker som ska respektera folkomröstningar. Om man inte förstår vad och hur, då finns det en hel drös av politiskt aktiva personer som står överallt för att mer än gärna svara på frågor.


Jag älskar att rösta! Dessa år som förtroendevald har ändrat min uppfattning om mycket och om många människor. Jag har blivit besviken, stolt, förbannad och gjort en lång personlig resa. Men en sak som gårdagen bekräftade för mig var att pirret som jag har fått 8 ggr förut när röstkortet har kommit fortfarande är konstant.